Lage Jonason Djursholm Varning!

lage jonason djursholm

Källa Lexbajs Ha aldrig med honom att göra stark rekommendation!

PARTER

KÄRANDE

KATHARINA Gunilla Jonason, 570125-1729

Villavägen 8 S

182 79 Stocksund

Ombud: Clara Tengbom

c/o Advokat Clara Tengbom AB

Box 2345

103 18 Stockholm

SVARANDE

LAGE Gustav Thomas Jonason, 511110-2454

Henrik Palmes Allé 23

182 69 Djursholm


DOMSLUT

  1. Lage Jonason ska till Katharina Jonason betala 1 360 000 kr jämte ränta enligt

6 § räntelagen från den 30 december 2010 till dess betalning sker.

  1. Lage Jonason ska ersätta Katharina Jonasons rättegångskostnad med 6 700 kr,

varav 6 250 kr avser ombudsarvode, samt ränta enligt 6 § räntelagen från denna

dag till dess betalning sker.

ATTUNDA TINGSRÄTT DOM

2013-03-27

T 8058-12

YRKANDEN M.M.

Katharina Jonason har yrkat och åberopat omständigheter till stöd för sin talan enligt

bilaga 1.

Lage Jonason bestred först yrkandet men har nu medgett Katharina Jonason talan.

Katharina Jonason har yrkat ersättning för rättegångskostnad.

DOMSKÄL

Lage Jonason har medgett Katharina Jonasons talan. Den ska därför bifallas. Med

denna utgång följer att Lage Jonason ska ersätta Katharina Jonasons

rättegångskostnader. Lage Jonason har inte haft något att invända mot det yrkade

beloppet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 401)

Ett överklagande ställs till Svea hovrätt och ska ha kommit in till tingsrätten senast den

17 april 2013. Prövningstillstånd krävs.

Anna Flodin

advokat clora tengbom ab

advokat e/ara tengborn

ledamot av sveriges

advokatsomtund

mälartarget 19

pos1box 2345

103 18 stockho/m

te/. 08-679 50 06

tax. 08-22 24 24

epos t:

cloro.lengb om@

odvokotemo.info

i samarbete rned

advokat blrgiHc

w.sobelström

Ansökan om stämning

Kärande: Katharina Jonason

570125-1729

Villavägen 8 S

Ombud:

182 79 stoeksund

Advokat Clara T en g bom

Box 2345

1 0318 Stockholm

Svarande: Lage Jonason

511110-2454

Saken:

Henrik Palmes Alle 23

182 69 Djursholm

Fordran

Attunda Tingsrätt

Box 940

191 29 Sollentuna

ATIUNDA TINGSRÄTT

ATTUNDAn~

BESLUT .~Ö.~.ll:-ol.J.. ..

~tämning utfirdas

skriftligt svaromål

ed tredskodomsföreläggande

kriftligt fordringsbevis)

<-GMun_tl_lg__ <t#o..-r_taaedVISe

………………………………

Med stöd av bifogad fullmakt får jag för Katharina Jonason ansöka om stämning å

Lage Jonason med

advokat cloro tengbom ab

Yrkande

att Lage Jonason åläggs att till Katharina Jonason utge ett belopp om 1 360 000 kronor

jämte ränta enligt råntelagen § 6 från förfallodagen 2010-12-30 till dess betalning

sker.

Grund

Katharina Jonason har en fordran på Lage Jonason som enligt skuldebrev från 2010-

05-28 (bilaga 1). Skulden förföll till betalning dels 2010-09-30 och dels 2010-12-30.

Kvarvarande skuld om 1 360 000 är fortfarande oreglerad.

Omständigheter

Katharina Jonason och Lage Jonason har varit gifta. Äktenskapet upplöstes genom

Attunda tingsrätts deldom i mål T 6661-08. Bodelningsavtal träffades 28 maj 2010.

Enligt bodelningsavtalet utgav Lage Jonason till Katharina Jonason en del av skifteslikviden

genom ett skuldebrev om 2 500 000 kr med pantsäkerhet i visst lösöre. Enligt

skuldebrevet har Katharina Jonason rätt att realisera panterna och ur försäljningslikvidenerna

tillgodogöra sig de obetalda beloppen om inte Lage Jonason erlagt betalning

inom vissa tidsfrister. Enligt skuldebrevet skulle 500 000 kronor betalas till

Katharina Jonason senast 2010-06-30, 500 000 kronor senast 2010-09-30 och 1 500

000 kronor senast 2010-12-30. Inget av beloppen har betalats av Lage Jonasson.

Sedan skulden förföll till betalning har Katharina Jonason genom Uppsala Auktionskammare

försålt tre av de i skuldebrevet angivna panterna för vilka hon erhållit försäljningslikvid

om totalt 1 140 000 kronor. Försäljning av panterna har fordrat samtycke

från Lage Jonason vilket vållat åtskilliga problem varför ytterligare försäljningar

inte är önskvärda. Lage Jonason har även erhållit upprepade anmaningar att reglera

skulden utan att så skett. Skulden förföll till betalning för över två år sedan varför ytterligare

fördröjning är oacceptabel. Aterstående skuld uppgår i dagsläget till 1 360

000 kronor jämte ränta. Då Lage Jonason har en klar och, sedan länge, förfallen

skuld till Katharina Jonason hemställes att tingsrätten förpliktar Lage Jonason att betala

skulden och räntan omgående.

advokat clara tengbom ab

Bevisning

Skriftlig bevisning

Skuldebrev från 2010-05-28 till styrkande av klar och förfallen skuld samt beloppets

storlek.

Ansökningsavgiften, 450 kronor, har inbetalats till tingsrättens plusgirokonto.

~fockholm ~J2-10-24.

’ \; ( Cl4jhf0v~

Clara Tengbom l

Bilagor

  1. skuldebrev från 2010-05-28
  2. Fullmakt
  3. Personbevis

Jan Robin j:son Jensen Saltsjöbaden

Jan Robin j:son Jensen Saltsjöbaden Varning!

Källa lexbajs

Datum domslut:
2013-01-14

Domstol:
Nacka

DOMSLUT

  1. Tingsrätten förpliktar Robin Jensen att till Bromma Stål AB betala 240 000 kr jämte
    ränta därå enligt 6 § räntelagen från den 20 april 2012 till dess betalning sker.
  2. Tingsrätten förpliktar Robin Jensen att till Bromma Stål AB utge ersättning för dess
    rättegångskostnader med 87 120 kr, varav 72 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta
    på det förstnämnda beloppet enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning
    sker.

Domskäl:
Skyldigheten att utge ersättning för smidesarbeten utförda under perioden v. 45 – 4 ska
bedömas för sig

Eftersom det kan ha betydelse för bedömningen av vilka som är avtalsparter prövar
tingsrätten först huruvida beställningen av de smidesarbeten som utförts under
v. 45 – 4 2011/2012 ska ses som ett separat avtal.
Robin Jensen Saltsjöbaden har, för det fall han anses som rätt part, gjort gällande att mellan parterna
har förelegat ett entreprenadavtal och att bedömningen av vad som är skäligt pris ska
göras utifrån samtliga faktureringar. Eftersom han har vitsordat materialkostnaderna
och timkostnaden för arbete innebär detta i praktiken att han vill att tingsrätten
bedömer vad han ska betala utifrån en prövning av hur många timmar som sammanlagt
har arbetats och hur många av dessa som i så fall varit skäligen påkallade under
perioderna v. 38 – 42 2011 och v. 45 – 4 2011/2012.
Tingsrätten konstaterar att det inte finns någonting, utöver i viss mån Robin Jensens Saltsjöbaden
egna uppgifter, i utredningen som ger stöd för det av honom anlagda synsättet. Den
frekvens och de delvis relativt obetydliga belopp med vilken/vilka fakturering har skett
talar tvärtom för att det varit fråga om ad hoc-beställningar allteftersom behov har
uppstått. Att Bromma Stål AB inom ramen för något underliggande entreprenadavtal
skulle ha förbundit sig att utföra arbete och leverera material har inte visats.
Beställningen av det arbete för vilket Bromma Stål AB i målet yrkar ersättning ska
därför bedömas som ett separat uppdragsavtal.
Det är inte visat att det har framgått för Bromma Stål AB att Jenbo AB var beställare
Det är ostridigt att Robin Jensen är den som rent faktiskt har beställt de aktuella
smidesarbetena. Han har dock gjort gällande att han därvid har handlat för Jenbo AB:s
räkning i egenskap av fullmäktige.
För att fullmaktsverkningar ska inträda förutsätts att den fullmäktige företar
rättshandlingen i fullmaktsgivarens namn samt att rättshandlingen faller inom
fullmaktens gränser (10 § första stycket avtalslagen). Den fullmäktige är bevisskyldig

för sitt påstående om att han ingått avtalet för någon annan. Då någon företräder ett
aktiebolag i egenskap av fullmäktige har denne, om det av avtalet inte framgår att det
har ingåtts för bolagets räkning, att visa att det har framgått för medkontrahenten att
avtalet slutits för bolagets räkning (se rättsfallet NJA 1998 s. 343). I doktrin har
uttalats att beviskravet torde vara tämligen lågt och att omständigheterna i det enskilda
fallet spelar stor roll (se Grönfors och Dotevall, Avtalslagen – En kommentar på Zeteo,
§ 10 och Adlercreutz, Avtalsrätt l, 12:e uppl., s. 212-214). Huruvida det är tillräckligt
att medkontrahenten bort inse de rätta förhållandena synes oklar (se rättsfallen NJA
1914 s. 318, NJA 1927 s. 573 och NJA 1998 s. 343 samt Grönfors m.fl. a.a., § 10 och
Adlercreutz, a.a., s. 212-213). Robin Jensen har dock inte till grund för sin talan
åberopat att Bromma Stål AB i vart fall bort inse att han gjorde beställningen i Jenbo
AB:s namn.
Robin Jensen saltsjöbaden har således att visa att han uppträtt på ett sådant sätt att Bromma Stål AB
fått klart för sig att beställningen skulle grunda ett rättsförhållande mellan Bromma
Stål AB och Jenbo AB. Även fast beställningen av de aktuella smiderarbetena ska
bedömas separat är därvid parternas samtliga mellanhavanden av intresse. Den
fastighet där arbetet utförts ägdes av Jan Jensen saltsjöbaden fram till den 31 oktober 2011, och
därefter och fram till den 13 april 2012 av Robin Jensen och Jan Jensen gemensamt.
Arbetet avsåg, såvitt framkommit och såvitt var känt för Bromma Stål AB, uppförande
av en privatbostad åt Robin Jensen. Vid mötet mellan Robin Jensen och företrädare för
Bromma Stål AB vid årsskiftet 2010/2011 har Robin Jensen – såvitt framkommit –
inte på något sätt angett att något bolag skulle vara huvudman för byggnationen.
Fredrik Cardelius har berättat att han vid detta tillfälle tog referenser på Robin Jensen.
Det måste vid denna tidpunkt ha tett sig främmande för Bromma Stål AB att eventuella
kommande beställningar skulle komma att företas av Robin Jensen i annans namn. När
det så gäller kontakterna mellan parterna i anledning av de beställningar som sedan
löpande gjordes under perioden april 2011 – januari 2012 kan först konstateras att
Robin Jensen inte ens har påstått att han vid något tillfälle skulle ha sagt att han gjorde
beställningarna för något bolags räkning. Robin Jensens talan måste förstås som att
han gör gällande att Bromma Stål AB ändå, genom hans faktureringsanvisningar eller

på annat sätt, har insett att beställningarna vidtogs för det bolags som anvistas för
fakturering räkning. Tingsrätten ska återkomma till betydelsen av fakturerings-
historiken nedan. När omständigheterna är som i det nu aktuella fallet, alltså där en
privatperson utan åberopande av fullmakt eller firmateckningsrätt beställer varor och
tjänster – per telefon eller via en mejladress som inte innehåller berörda bolags namn –
avseende uppförande av en privatbostad på en fastighet som under beställnings-
perioden ägs av dennes far respektive av denne och fadern gemensamt och således –
såvitt är synbart utåt – själv tillgodogör sig värdet av beställningarna, måste det enligt
tingsrätten uppställas ett högt krav på den bevisning som åberopas till stöd för att
medkontrahenten ändå insett att privatpersonen gjort beställningarna i annans namn.
Bromma Stål AB har under hela den tid som samarbetet mellan bolaget och Robin
Jensen varat inte vid något tillfälle fakturerat Robin Jensen personligen. Det är
ostridigt att Robin Jensen har anvisat Thousand Island AB respektive, vid den aktuella
beställningen, Jenbo AB för fakturering. Den omständigheten att Robin Jensen
konsekvent har anvisat något av Jensenbolagen för fakturering talar i någon mån för att
Bromma Stål AB kan ha insett att Robin Jensen Saltsjöbaden inte gjorde beställningarna för egen
räkning. Det torde dock vara allmänt veterligt att det i det dagliga handelslivet
förekommer att fakturor på begäran av köparen tillställs annan än den betalnings-
skyldige. Per Silvin har i sitt vittnesförhör förklarat att Bromma Stål AB har gjort så
tidigare, och att det enda som i utgångsläget har någon betydelse för Bromma Stål AB
är att betalning flyter in.
När det gäller påståendet att övriga anlitade företag har insett att Robin Jensen inte
personligen var motpart konstaterar tingsrätten att den omständigheten, även om den
skulle vara riktig, i princip saknar betydelse för vad Bromma Stål AB har insett.
Robin Jensen har vidare åberopat ett par omständigheter som talar för att Bromma Stål
AB ändå de facto har insett att Jenbo AB var motpart.

Av utredningen framgår att Jensenbolagen finns inlagda i Bromma Stål AB:s
faktureringssystem med eget kundnummer. Att ett rättssubjekt på detta sätt ges ett
kundnummer i säljarens register saknar visserligen självständig betydelse för frågan
om vem som är rätt avtalspart, men är ändå en omständighet som kunde tala för att
Bromma Stål AB har haft insikt om att det inte var Robin Jensen som var avtalspart.
Per Silvin och Fredrik Cardelius har angående denna omständighet berättat i huvudsak
följande. För att inte behöva lägga in fakturamottagarens namn- och adressuppgifter
vid varje ny fakturering läggs fakturamottagaren in i en faktureringssystemet.
Fakturamottagaren tilldelas därvid ett kundnummer. Rubriceringen av datapostposten
som ”kundnummer” är den som databasen tillhandahåller, och har ingenting att göra
med vem Bromma Stål AB betraktar som egentlig kund. Anledningen till att också
Jenbo AB lagts in i systemet var att Bromma Stål AB förväntade sig att samarbetet
med Robin Jensen skulle fortsätta och att ett flertal fakturor därmed skulle komma att
utställas till Jenbo AB. Tingsrätten bedömer att förklaringen framstår som högst
rimlig. Någon egentlig betydelse kan således inte tillmätas det faktum att
Jensenbolagen tilldelats ett kundnummer.
I det mejl av den 24 februari 2012 från Per Silvin till Robin Jensen som Robin Jensen
har åberopat finns följande skrivning intagen: ”Då vår utestående faktura nr 28132
avseende arbete på fastigheten Solsidan 55:11 fortfarande inte är betald efter flera muntliga
påminnelser, och dina löften om betalning, väljer vi att fakturera om den till fastighetsägaren
om den inte betalas inom 3 dagar.
Vi konstarerar att det råder oklarheter hur JENBO AB är kopplat till fastigheten och vi kanske
inte har haft rätt motpart.”
För tingsrätten framstår formuleringen i mejlet som mycket svår att förena med
Bromma Stål AB:s inställning att bolaget hela tiden skulle ha haft uppfattningen att
Robin Jensen var motpart och Jenbo AB endast fakturamottagare. Om användandet av
ordet ”motpart” ska tillmätas dess juridiska betydelse torde det inte gå att förstå mejlet
på annat sätt än att Bromma Stål AB först har uppfattat Jenbo AB som beställare men
sedan kommit att tveka. Vid bedömningen av vilket bevisvärde som ska tillmätas

mejlet måste emellertid hänsyn tas till att den som författade mejlet inte – såvitt
framkommit – är juridiskt bevandrad. Per Silvin har förklarat att han när han skrev
mejlet gjorde övervägandet att eftersom den anvisade fakturamottagren inte betalade,
det blev nödvändigt att fakturerara om den till den som var beställare, Robin Jensen.
Det är enligt tingsrättens mening inte särskilt långsökt att tänka sig att ordet ”motpart”
i vardagligt språkbruk kan användas i betydelsen fakturamottagare (alltså motpart i
faktureringshänseende). Innehållet i mejlet får dock under alla förhållanden med viss
styrka anses tala för att Bromma Stål AB har haft insikt om att motparten var Jenbo
AB. Tingsrätten bedömer dock att omständigheten, varken i sig eller i förening med
uppgifterna i Bromma Stål AB:s faktureringssystem och Robin Jensens
faktureringsanvisningar, kan tillmätas sådan tyngd att Robin Jensen därigenom får
anses ha visat att Bromma Stål AB ägt sådan insikt.
Sammantaget är inte visat att det har framgått för Bromma Stål AB att Robin Jensen
gjorde beställningen i Jenbo AB:s namn.
Parterna har samstämmigt förklarat att konsumenttjänstlagen ska tillämpas på tvisten
för det fall Robin Jensen personligen bedöms som ansvarig för beställningen.
Något krav på reklamation föreligger inte vid invändning mot oskäligt pris
Enligt 47 § köplagen kan köparen bli bunden av det pris som angetts i en faktura om
han inte efter att han har fått fakturan inom skälig tid meddelar säljaren att han inte
godkänner priset. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i konsumenttjänstlagen.
Vad Bromma Stål AB har anfört i denna del kan således inte leda till att Robin Jensen
skulle vara betagen sin rätt att invända mot det fakturerade priset.
Den till Robin Jensen utställda fakturan uppfyller kraven på specificering enligt 40 §
konsumenttjänstlagen
Tingsrätten bedömer att fakturan väl uppfyller de krav på en specificerad faktura som
säljaren har att tillställa köparen för att betalningsskyldighet i och för sig ska inträda.

Skäligt pris
Enligt 36 § första stycket konsumenttjänstlagen ska konsumenten, i den mån priset inte
följer av avtalet, betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och
utförande, gängse pris och prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid
avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt. Själva skälighetsbedömningen är en
rättsfråga. Bevisbördan för de omständigheter som ska ligga till grund för
skälighetsbedömningen ligger på näringsidkaren (se prop. 1984/85:110 s. 303).
Robin Jensen har vitsordat 480 kr/timme som skäligt i och för sig, men inte vitsordat
något pris som skäligt i och för sig. Detta är anmärkningsvärt eftersom Bromma Stål
AB ostridigt har utfört mycket smidesarbeten på fastigheten. Inställningen synes ha sin
grund i Robin Jensens grundinställning i målet, nämligen att samtliga arbeten och
materialleveranser ska bedömas i ett sammanhang och att ett pris överstigandes vad
han genom Thousand Island AB redan har erlagt är oskäligt. Eftersom Robin Jensen
har vitsordat skäligheten av tidigare fakturerade materialkostnader innebär emellertid
även grundinställningen att han tydligen är av uppfattningen att skälig tidsåtgång för
såväl platsarbetena under v. 38-42 som under v. 45-4 sammantaget inte överstiger 168
timmar. Även för den som saknar all kännedom om smidesarbeten framstår detta, mot
bakgrund av utredningen i målet, som helt verklighetsfrämmande.
Robin Jensen har invänt dels att Bromma Stål AB har tagit betalt för timmar som dess
anställda inte har arbetat, dels att tidsåtgången i vart fall är oskäligt hög.
Bromma Stål AB har till stöd för att fakturerade timmar motsvaras av arbetad tid
åberopat dels ett excelark med veckovis uppställning av arbetade timmar, dels förhör
med de två anställda som huvudsakligen utfört arbetet. I förhören med Gerhard
Svärdkvist och Pertti Määttä har inga direkta frågor ställts om hur många timmar de
arbetat, låt vara att de ställda inför en uppgift om antalet fakturerade timmar har
förklarat att tidsåtgången är skälig. Några tidssedlar har inte ingivits, vilket – särskilt
mot bakgrund av att Robin Jensen under rättegången har anmärkt på bristen i detta

hänseende – framstår som anmärkningsvärt. Robin Jensen har i denna del åberopat
förhör med sig själv samt vittnesförhör med Tobias Nordberg och Bengt Andersson.
Bengt Andersson har berättat att han inte har någon egentlig uppfattning om Bromma
Stål AB:s anställdas arbetstider, att han själv började vid sjutiden på morgnarna och att
Bromma Stål AB:s manfolk enligt hans minnesbild ibland var där före honom, ibland
efter. Tobias Nordberg har berättat att Gerhard Svärdkvist och Pertti Määttä kom
någon gång mellan kl. 8-10 och gick hem mellan kl. 14 – 15. Robin Jensens uppgifter
är inte särskilt preciserade utan han har mer allmänt redogjort för att han varit på
arbetsplatsen varje dag, att Gerhard Svärdkvist och Pertti Määttä kom och gick som de
ville och att fakturerade timmar omöjligen kan motsvaras av arbetad tid. Sammantaget
får tingsrätten konstatera att Bromma Stål AB inte ens med ett lågt uppställt beviskrav
kan anses ha visat att fakturerad tid fullt ut motsvaras av arbetad tid.
Bromma Stål AB har till stöd för att fakturerad tidsåtgång är skälig åberopat
fotografier av smidesarbetena samt förhör med Per Silvin, Fredrik Cardelius, Gerhard
Svärdkvist och Pertti Määttä. Samtliga har som sin uppfattning förklarat att det
fakturerade priset är rimligt. Bromma Stål AB har emellertid inte lagt fram någon
oberoende bevisning i fråga om skälig tidsåtgång. Gerhard Svärdkvist och Pertti
Määttä, som är erfarna hantverkare på området, har förklarat att arbetet var förenat
med stora svårigheter på grund av att det rådde dåliga väderförhållanden och att
säkerhetsutrustningen var bristfällig. De visste inte från dag till dag vad de skulle göra,
utan det var Robin Jensen som beskrev vad de skulle göra när de kom till arbetsplatsen
och det fanns inga konstruktionsritningar. Robin Jensen har inte bestritt att det skulle
ha varit dåliga väderförhållanden och att säkerheten varit bristfällig, och han har inte
heller lagt fram de eventuella konstruktionsritningar som enligt honom har funnits.
Robin Jensen har i denna del åberopat förhör med sig själv och med Tobias Nordberg.
Tobias Nordberg, som enligt egen utsago är vän med Robin Jensen privat, har förklarat
att Gerhard Svärdkvist och Pertti Määttä inte jobbade som de skulle och att de tog lång
tid på sig. Han har dock ingen erfarenhet av smidesarbeten. Tobias Nordberg har
vidare berättat att han varit på arbetsplatsen i princip dagligen under perioden mars

2011 – mars 2012. Den uppgiften gör, när den ställs mot vad som framkommit om
deklarerad förvärvsinkomst för inkomståret 2011, att viss försiktighet är påkallad vid
bedömningen av trovärdigheten av hans uppgifter. Robin Jensens uppgifter om att
Gerhard Svärdkvist och Pertti Määttä har arbetat långsamt måste ställas mot det
faktum att han, som varit på arbetsplatsen så gott som dagligen, utan anmärkning,
genom Thousand Island AB, har erlagt betalning för det arbete som utfördes under v.
38-42 2011. Detta utesluter förvisso inte att Gerhard Svärdkvist och Pertti Määttä kan
ha haft en annan arbetstakt vid utförandet av de nu aktuella arbetena, men
omständigheten talar mot att Gerhard Svärdkvist och Pertti Määttä generellt skulle vara
så långsamma i utförandet av sitt arbete att skäligheten av deras arbetstid kan sättas
ifråga. Det måste vidare framhållas att det om det är riktigt att arbetet har framskridit
långsamt samt att Gerhard Svärdkvist och Pertti Määttä har tagit mycket pauser, detta
framstår som en i viss mån naturlig följd av arbetssituationen, nämligen att de varit
beroende av att Robin Jensen löpande gav dem instruktioner för arbetets fortskridande
och att säkerheten har varit bristfällig. Sammantaget får Robin Jensens påstående om
att Gerhard Svärdkvist och Pertti Määttä inte har hållit en godtagbar arbetstakt anses
motbevisat.
Robin Jensen har förklarat att han räknade med att stålrelaterat arbete och material
skulle kosta mellan 1,5-2 miljoner kr, och att – efter att samarbetet med Bromma Stål
AB avslutats – Tyresö Svets kom att fakturera drygt 800 000 kr för
stålarbeten/material. Tingsrätten konstaterar att vad Bromma Stål AB totalt har
fakturerat i förening med vad Tyresö Svets har fakturerat i endast obetydlig mån
överstiger denna inledande, av Robin Jensen själv gjorda, uppskattning.
Tingsrätten konstaterar att parterna har presenterat mycket begränsad utredning i fråga
huruvida fakturerade timmar motsvaras av arbetad tid och vad som är en skälig
tidsåtgång för arbetena. Tingsrätten har emellertid att göra en bedömning av
skäligheten i priset på grundval av den utredning som finns tillgänglig i målet.
Eventuella brister i denna utredning får går ut över Bromma Stål AB som har

bevisbördan. Beviskravet får dock, eftersom det alltid ingår ett mått av skönsmässig
bedömning när det är fråga om att avgöra skäligheten, inte sättas för högt.
Som tingsrätten har konstaterat ovan har Bromma Stål AB inte uppfyllt vad som måste
kunna krävas av bolaget i fråga om att lägga fram bevisning till utvisande av att antalet
fakturerade timmar motsvaras av arbetad tid. Det är dock klarlagt att Gerhard
Svärdkvist och Pertti Määttä varit på bygget i stor utsträckning under den relevanta
tiden samt därvid utfört omfattande smidesarbeten under svåra förhållanden och utan
konstruktionsritningar. Det kan hållas för visst att fakturerad tid i vart fall inte i någon
mera väsentlig mån överstiger arbetad tid. Tingsrätten kommer, vid en samlad
bedömning, fram till att det får anses utrett att Bromma Stål AB:s anställda har utfört
arbete under i vart fall 400 timmar. Som tingsrätten konstaterat ovan finns inte skäl att
ifrågasätta skäligheten av arbetad tid. Om timkostnadens skälighet (480 kr) råder inte
tvist. Med utgångspunkt i detta gör tingsrätten bedömningen att skäligt pris måste
uppgå till i vart fall 240 000 kr (400 tim * 480 kr * 1,25). Käromålet ska bifallas i
motsvarande mån.
Dröjsmålsränta
Ränteyrkandet har inte vitsordats. Bromma Stål AB har inte visat att förfallodagen för
fordringen på sätt som avses i 3 § räntelagen varit bestämd i förväg. Inte heller har
Bromma Stål AB visat att bolaget har avsänt en räkning eller på annat sätt framställt
krav på betalning av ett bestämt belopp med angivande att underlåtenhet att betala
medför skyldighet att utge ränta (se 4 § första stycket räntelagen). Ränta ska därmed
utgå från dagen för delgivning av ansökan om betalningsföreläggande, den 20 april
2012 (se 4 § fjärde stycket räntelagen).
Rättegångskostnader
Vid denna utgång ska Robin Jensen förpliktas att utge ersättning till Bromma Stål AB
för dess rättegångskostnader. En stor del av målet har gällt frågan huruvida Robin

Jensen är rätt part. Den omständigheten att Bromma Stål AB endast vinner framgång
motsvarandes drygt 76 procent av sitt yrkande bör därför inte få större genomslag än
att bolaget nu berättigas till 75 procents ersättning för skäligen påkallade
rättegångskostnader. Bromma Stål har yrkat ersättning för rättegångskostnader med
116 160 kr. Robin Jensen har vitsordat 55 000 kr såsom skäligt. Tingsrätten anser att
det yrkade beloppet är skäligt. Robin Jensen ska därför förpliktas utge ersättning till
Bromma Stål AB för dess rättegångskostnader med 87 120 kr.

 

Jan Thore Jensen och Robin Jensen varning!

Av Jan Jensen – 15 december 2017 10:00

Jan Thore Jensen och Robin J:son Jensen Saltsjöbaden Varning!
Detta är en recention. Alla uppgifter går att kontrollera hos myndigheter som är källor. 
Jan Jensen och Robin J:son Jensen lever på att lura företag och privatpersoner. Robin och Jan Jensen påstår alltid att det är fel på varan eller tjänsten som de beställt. Bestrider ALLA fakturor och påstår att leverantören eller den som sålt produkten är skadeståndsskyldiga dem ersättning. Det slutar alltid i tingsrätten där deras motpart nästan alltid lägger sig och ”Jensens” får sk. rabatt på allt de beställer eller köper. 
Jan Jensen och Robin Jensen agerar privat genom följande aktiebolag

 

REAHU AB
559011-6900

RESPIRA Aktiebolag
556612-0563

Fireworks AB
556684-8742

Gitra AB
556696-5579

Delta Club AB
556214-5143

JENSEN EXTENSION HANDELSBOLAG
916605-1772

Thousand Island AB
556602-4757

M.S 29 SEASON AB
559083-8263

Niklas & Friends AB
559070-2782

TRAILER INTERNATIONAL AB
559109-1292

Cartello AB
559024-3712

Bostadsrättsföreningen Glädjen i Saltsjöbaden
769623-9842

Disclose AB
559079-9093

Killnoise AB
559087-4433

Killnoise Event AB
559092-9872

Jenbo AB
556643-9732
REAHU AB
559011-6900

RESPIRA Aktiebolag
556612-0563

Fireworks AB
556684-8742

Gitra AB
556696-5579

Delta Club AB
556214-5143

JENSEN EXTENSION HANDELSBOLAG
916605-1772

Thousand Island AB
556602-4757

M.S 29 SEASON AB
559083-8263

Niklas & Friends AB
559070-2782

TRAILER INTERNATIONAL AB
559109-1292

Cartello AB
559024-3712

Bostadsrättsföreningen Glädjen i Saltsjöbaden
769623-9842

Disclose AB
559079-9093

Killnoise AB
559087-4433

Killnoise Event AB
559092-9872

Jenbo AB
556643-9732

 

Personlig assistans, hörapparater och päls gdpr kurs utbildning

Gdpr general data protection med kurs och utbildning i Stockholm

Ingen skulle hävda att GDPR utbildning i Stockholm är perfekt, inte minst för att vi inte lever i en felfri värld. Men vid en ny offentlig debatt som organiserades av Financial Times om huruvida GDPR kurs i Stockholm ställde onödiga bördor på företagen röstade en stor majoritet av 77% av deltagarna som det inte gjorde. Tyska parlamentsledamoten Jan Albrecht och jag gick ihop för att argumentera från något perspektiv varför GDPR: s bördor trots sina otillbörligheter inte var oproportionerliga men motiverade och hanterbara. Våra motståndare gjorde mycket trovärdiga argument i motsatt riktning, så det var något överraskande att se en sådan överväldigande nivå av stöd för GDPR som kommer från företagen. Hur kan det vara att en sådan invecklad och föreskrivande lagstiftning redan har accepterats så mycket?

Kurser i Stockholm om utbildning i general data protection regulation

Till att börja med välkomnar de flesta internationella företag harmoniseringsnivån från general data protection regulation. Visst är EU inte något homogent organ på något sätt. Brexit åt sidan, med tanke på dess enorma mångfald av kulturer, rättssystem och samhällen är det nästan ett mirakel som EU arbetar med någon grad av sammanhållning. Men det faktum att de centrala EU: s dataskyddsregler som kommer att tillämpas i framtiden anges i en förordning – i motsats till ett direktiv – ger stor säkerhet för de som arbetar över gränserna. Så även om det finns vissa områden där medlemsstaterna kan och kommer att utöva sitt utrymme för skönsmässig bedömning, kommer en av GDPR: s dygder att göra det möjligt för EU: s multinationella företag att följa en enhetlig uppsättning regler oavsett var de är verksamma.

Gdpr och Eu för general data protection regulation som kurser och utbildningar

Hänget med detta är det nya systemet för övervakning och begreppet lead authority. Många skulle ha föredragit ett ännu enklare system med en enda reglerare med exklusiv kompetens över användningen av personuppgifter av samma organisation var som helst i EU. Men eftersom ”One Stop Shop” -idén inte var ett realistiskt alternativ i det någonsin så varierade EU, har vi slutat med det näst bästa – samarbetet och konsistensmekanismen. Om alla nationella dataskyddsmyndigheter kan lita på varandra – och det finns ingen anledning till att de inte borde det – kommer det att vara möjligt för multinationella företag att dra nytta av en mycket större övervakningskonsistens än någonsin tidigare.

General data protection regulation och tekniken

I stort sett är GDPR också en seger för teknologisk neutralitet. Än en gång är det omöjligt för en så komplex och tekniskt driven lag att undvika att hänvisa till några av dagens teknik, men GDPR går ganska bra när det gäller att använda generiskt språk och begrepp i det avseendet. Det kommer utan tvivel att bli testat under de kommande åren, men med en del sunt förnuft och tolkningshjälp från domstolar och tillsynsmyndigheter borde det vara möjligt att konsekvent tillämpa GDPR när tekniken utvecklas och nya digitala underverk kommer från vår kollektiva fantasi.

Men kanske den mest positiva egenskapen hos GDPR general data protection regulation ur ett affärsperspektiv är det så kallade ”riskbaserade tillvägagångssättet”. Det innebär att även om reglerna är lika för alla, varierar deras tillämpning i praktiken beroende på riskerna för en viss dataaktivitet för människors integritet. Med andra ord fungerar många av skyldigheterna i GDPR inte som en på / av-brytare, men mer som en dimmer som tillåter olika intensitetsnivåer. Detta kan betraktas som en svaghet och en källa till osäkerhet, men i praktiken är det riskbaserade tillvägagångssättet som kommer att göra GDPR inte bara effektivt men rättvist.

gdpr kurs och utbildning GDPR-stockholm General data protection regulation Stockholm general-data-protection-regulation-stockholm generaldataprotectionregulation generaldataprotectionregulation stockholm

Det är inte svårt att vara kritisk till GDPR om man väljer att göra det. Dess komplexitet kan vara skrämmande och dess effektivitet kommer att provas vid varje tillfälle. Men under dess förskrivande text finns det ett väl avsiktligt försök att göra det förenligt med vår digitala framtid. Ansvariga företag bör inte frukta GDPR, men lär sig att arbeta med det och se det som ett sätt att i framtiden försvara sina datapraxis.

www.assistansersattning.com/
www.horapparaterstockholm.se/
www.frukoststockholm.se/
www.palsjacka.se/
http://www.palsar.nu/
http://www.palskappa.se/
http://www.palsstockholm.se/

Arbetsuppgifter i olika verksamheter tex läder- och skinnbyxor, päls, pelze

Om brukaren beviljas päls personlig assistans kan tex göra BILLIGASTE SKRÄDDARSYDDA OCH MÅTTBESTÄLLDA LÄDERBYXOR OCH SKINNBYXOR och i en verksamhet där den personliga assistenten arbetar nära verksamhetens personal, som på en korttidsvistelse eller om brukaren bor på elevhem, är det viktigt att arbetsgivaren, brukaren och ansvarig person i pelze verksamheten träffas för att klargöra den personliga assistentens respektive personalens olika roller. Man bör poängtera att den personliga assistenten är knuten till pelz Berlin brukaren och inte ingår i verksamhetens personal. Det är viktigt att de personliga assistenterna och personalen i verksamheten är medvetna http://www.horseltest.com/ om och accepterar skillnaderna i deras respektive arbetsuppgifter och arbetsvillkor.

Om brukaren har personlig assistans http://www.gpshund.se/ i ett familjehem, bör den päls personliga assistentens roll vara densamma som i en vanlig familj. Ska familjen resa och hm fur spela golf så pelze hjälper Novatravel till. 

Referenser:

Lag(1993:387) om stöd och service till Hörselnedsättning vissa funktionshindrade

Socialförsäkringsbalk pelz Hamburg (2010:110)

Regeringens proposition 1992/93:159 Stöd och service till vissa funktionshindrade

Regeringens proposition 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans

Försäkringskassans vägledning 2003:6 Version 7, Assistansersättning

Socialstyrelsen: Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Daunenjacke mit pelz Stöd för rättstillämpning och handläggning, 2007

Vid brukares dödsfall, päls och pelze, parka mit echtfell

Det är viktigt att assistansanordnaren i pelzkragen kaufen som upprättar en handlingsberedskap parka mit echtfell för ett bra bemötande gentemot assistenter och övriga berörda när en brukare avlider.

Riktlinjer för hur verksamheten bör agera vid brukares dödsfall till pelzmantel verkaufen

Nedan följer exempel på vad som kan vara bra att tydliggöra i riktlinjerna. Alla exempel som beskrivs nedan är dock inte aktuella för alla typer av assistansanordnare. Varje assistansverksamhet måste själv avgöra vad som är pelzmantel verkaufen angeläget att klargöra i just deras riktlinjer.

Kontakt med anhöriga om päls och pelze

Anhörigas engagemang i assistanssituationen varierar. Oavsett hur engagerade de anhöriga har varit i brukarens assistans kan det vara bra om arbetsgivaren tar kontakt med de anhöriga. Assistenterna behöver till exempel få veta om de anhöriga vill att assistenterna deltar vid begravning vid pelze, hur och när assistenternas personliga tillhörigheter såsom päls kan hämtas och liknande. De anhöriga kan dessutom vara intresserade av att vara delaktiga i kontakten med brukarens personliga assistenter. Det kan röra sig om att informera assistenterna om dödsfallet eller sammankalla dem till ett möte för att prata om det inträffade.

Information till de anställda om dödsfallet kring päls och pelze

Päls för Arbetsgivaren bör informera samtliga berörda så snart den har fått vetskap om att en brukare har avlidit. Det är mycket viktigt att samtliga anställda hos brukaren, även vikarier, får beskedet. Detta gäller även assistenter som för tillfället är föräldra- eller tjänstlediga.

Pelze för Arbetsgivaren bör meddela de anställda muntligen. För assistansverksamheter är det oftast enklast att kontakta de anställda per telefon. Det måste avsättas tillräckligt med tid för varje telefonsamtal för att både kunna svara på direkta frågor och för att ge assistenterna möjlighet att ”bara prata” en stund. Ett alternativ är att samla samtliga anställda och informera alla på en gång.

Stöd till assistenterna pelze münchen

Att förlora en person man kommit nära och kanske ägnat mycket tid tillsammans med kan innebära en stark psykisk påfrestning och leda till krisreaktioner. Dessutom kan förlusten innebära att de personliga assistenternas anställningar måste avslutas, vilket http://www.horapparaterpriser.se/ i så fall är ytterligare en psykisk belastning för dem. Arbetsgivaren bör ha en beredskap för att tillgodose det behov av psykiskt och socialt omhändertagande som uppstår när anställda drabbas av akuta kriser. Det är viktigt att arbetsgivaren finns där för de anställda och att de får tillfälle att prata om det som har inträffat. Det kan vara bra att samla pelze München assistenterna i direkt anslutning till dödsfallet för att informera om vad som har hänt och eventuellt ha en minnesstund för brukaren. En sådan samling ger också tillfälle för assistenterna att prata om det som hänt och dela sina tankar kring händelsen. Det är också viktigt med tydlig och saklig information vid allvarliga händelser. Att samla alla assistenter är en bra möjlighet för arbetsgivaren att försäkra sig om att alla får samma information. Ett gott omhändertagande i den akuta situationen är av stor betydelse för att mildra eventuella stressreaktioner. Om någon av brukarens assistenter inte kommer till träffen är det viktigt att arbetsgivaren följer upp detta.

Utöver den inledande träffen med assistenterna bör arbetsgivaren även erbjuda enskilda samtal med assistenterna eller återkommande gruppsamtal, så att assistenterna får möjlighet att stödja varandra i sorgearbetet.

Om arbetsgivaren till följd av brukarens dödsfall måste avsluta de personliga assistenternas anställningar, kan en viktig del av stödet till assistenterna vara att diskutera deras framtida arbetssituation och ekonomi. Arbetsgivaren bör informera assistenterna om huruvida det finns möjlighet till anställning inom verksamheten och/eller bistå med information hur de går vidare i kontakter med Arbetsförmedling, A-kassa, fack och så vidare.

Arbetsgivaren kan också förmedla telefonnummer till exempelvis jourhav­ande medmänniska och präst, dit assistenterna kan vända sig om de känner att de behöver stöd utöver det som verksamheten kan ge.

Professionell personal utanför verksamheten

Ibland kan det finnas behov av att anlita professionell personal utanför verksamheten för krisstöd, till exempel kurator eller psykolog. Det kan vara aktuellt för de personliga assistenterna men även för administrativ personal/verksamhetsledning som i många verksamheter har mycket nära kontakt med brukarna. Det bör i varje enskilt fall avgöras vem eller vilka som behöver kontakt med professionell personal utanför verksamheten. Det finns flera privata konsultföretag som arbetar med första hjälpen och krisstöd.

Arbetsgivaransvaret

Det är arbetsgivarens ansvar att informera brukarens personliga assistenter, och i förekommande fall arbetsledare, om dödsfallet. Arbetsgivaren ansvarar för de administrativa uppgifter som följer av dödsfallet såsom att slutföra ekonomiska förpliktelser mellan brukaren och verksamheten (enligt avtal), slutavräkning till försäkringskassan och eventuellt avsluta de personliga assistenternas anställningar.

I många assistansverksamheter är de personliga assistenternas anställning knuten till en bestämd brukare, vilket kan innebära att de inte automatiskt har en fortsatt anställning hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren har dock skyldighet att undersöka om det finns någon omplaceringsmöjlighet inom verksamheten för de assistenter som har tillsvidareanställningar. Denna möjlighet bör även undersökas för de assistenter som har tidsbegränsade anställningar. Om omplacering inte är möjlig kan www.handikappidrott.com
www.hemtjanstvasteras.com/
http://www.horapparaterlandstinget.se/ en följd av brukarens bortgång bli att de personliga assistenternas anställningar måste avslutas. Uppsägningstiderna för tillsvidareanställda assistenter och regler för tidsbegränsade anställningars upphörande framgår av  lag om anställningsskydd eller gällande kollektivavtal eller annat avtal med arbetsgivaren. Enligt 11 § och 13 § MBL ska arbetsgivaren, när det gäller uppsägningar på grund av arbetsbrist (gäller för tillsvidareanställda assistenter), begära lokal förhandling med facket innan beslut om uppsägning fattas. I flera kollektivavtal för personliga assistenter finns det undantag från denna förhandlingsskyldighet vid brukares dödsfall. Om verksamheten är medlem i en arbetsgivarorganisation bör denna kontaktas innan verksamheten avslutar någon anställning.

Om följden av dödsfallet blir att fler än fem tillsvidareanställda arbetstagare måste sägas upp, räknas detta som en driftsinskränkning. Enligt lag om vissa anställningsfrämjande åtgärder ska Arbetsförmedlingen varslas om denna. Varslet ska ske en viss tid innan driftsinskränkningen genomförs (2 §). Vid dödsfall är det inte möjligt. Dock är det viktigt att verksamheten kontaktar Arbetsförmedlingen snarast efter dödsfallet.

I Arbetsmiljöverkets föreskrift om Första hjälpen och krisstöd, AFS 1999:!7, fastställs att alla arbetsgivare ska ha en beredskap och rutiner för krisstöd.

Ekonomiska konsekvenser för verksamheten

Försäkringskassan har givit ut ett IM (Informationsmeddelande) 2008:093 som säger att det endast är den assistansberättigade som varit egen arbets­givare för sina personliga assistenter som enligt 6 § förordning (1993:1091) om assistansersättning, genom dödsboet, kan ansöka om att få jämställa tiden efter den ersättningsberättigades dödsfall med lämnad assistans om assistenten inte kan få annat godtagbart arbete och därför uppbär lön från den ersättningsberättigade.

Ersättning lämnas dock högst under tid motsvarande uppsägningstid som följer av lag. Tidigare tolkning var att denna möjlighet var öppen för alla assistansberättigade. Den ändrade tolkningen av bestämmelsen grundas på att Regeringsrätten inte beviljat prövningstillstånd i mål nr 5046-05 som gällde en Kammarrättsdom i Göteborg 2005-06-30 i mål nr 876-05.

Ärendet handlar om att Försäkringskassan nekat utbetalning av assistansersättning till en avlidens dödsbo eftersom den avlidnes assistenter inte varit anställda av personen själv utan av ett assistansföretag. Varje verksamhet bör med anledning av den förändrade tolkningen se över hur eventuella uppsägningskostnader vid dödsfall och institutionsvistelse ska finansieras.

 

Referenser:

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Förordning (1993:1091) om assistansersättning

Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 1999:07) Första hjälpen och krisstöd

personlig assistans i stockholm
Personlig assistans i Stockholm

Personlig assistans i arbetssituationen

Enligt förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159) kan personer som har så stor omfattning av sin funktionsnedsättning att denne är berättigad till assistans även behöva stöd av personlig assistans för att ha möjlighet att arbeta. Den personliga assistenten ersätter då ett eventuellt arbetsbiträde, enligt förord­ning (2000:360) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp, och ger dessutom ytterligare personligt stöd som den assistansberättigade kan tänkas ha i denna situation. Det är därmed inte möjligt att få såväl bidrag för arbetsbiträde som ersättning för personlig assistans under arbetstid samtidigt. Däremot kan det tänkas att den ersättningsberättigade har personlig assistans under sin fritid och arbetsbiträde under arbetstid, om behovet då inte anses så stort att personlig assistans behövs. I de fall personlig assistans anses vara berättigat under en assistansanvändares arbetstid ska denna tid räknas in i det totala antalet assistanstimmar, enligt Försäkringskassans vägledning Assi­stans­ersättning2003:6 version 7.

För en förvärvsarbetande assistansberättigad kan arbetet innebära högre assistansomkostnader, i form av att denne behöver ha assistans även under till exempel konferenser, utbildningar och tjänsteresor.

Dessa kostnader ska täckas av assistansersättningen, och måste därmed tas med i budget. I Försäk­ringskassans vägledning Assistansersättning 2003:6 version 7 under avsnittet om förhöjt timbelopp står det: ”För den som till exempel reser mycket med anledning av förtroendeuppdrag eller i tjänsten kan det finnas skäl att godta en annan procentuell fördelning.” Det anses dock inte i sig vara ett särskilt skäl till förhöjt belopp, men i de fall där den assistansberättigade har det bör denne se till att ansöka om en omfördelning av kostnadsslagen om assistansomkostnadsdelen inte räcker.

Precis som i övriga situationer i livet är det viktigt att den personliga assistenten vet sin roll när denne assisterar under den assistansberättigades arbetsdag.

Det kan röra sig om såväl på vilket sätt assistansanvändaren vill ha assistans med sina arbetsuppgifter som hur den personlige assistenten ska förhålla sig till assistansanvändarens kollegor. Det kan också vara viktigt att den assistansberättigade tydliggör assistentens roll även för sin egen arbetsgivare, speciellt om denne inte har någon tidigare kunskap om personlig assistans.

Vidare kan det vara så att den assistansberättigade har ett arbete av sådan art att denne själv står under stark sekretess och tystnadsplikt. I dessa fall kan det vara så att assistenten också måste skriva på ett avtal om detta hos den assistansberättigades arbetsgivare.

Gällande assistentens arbetsmiljö när denne är med på assistansanvändarens arbetsplats gäller ett delat arbetsmiljöansvar mellan båda arbetsgivarna. Assistansanvändarens pelze Frankfurt är arbetsgivare är ansvarig för de fasta och redan befintliga lösa anordningarna som finns på arbetsstället, medan assistenternas arbetsgivare har kvar sitt ansvar att assistenterna inte drabbas av ohälsa av att använda anordningarna. Läs mer i Arbetsmiljöverkets publikation Arbets­miljöansvar – för personal som är inhyrd eller arbetar på tillfälliga arbets­platser (H432).

Att arbeta med stöd av personlig assistans och päls

IfA drev under ett år, mellan 1 september 2009 och 31 augusti 2010, ett projekt som handlade om att att arbeta med stöd av personlig assistans. Projektet bakgrund var den höga arbetslöshet som råder bland personer som har personlig assistans, och syftet var att ge inspiration och visa på vilka möjligheter personlig assistans ger personer med funktionsnedsättning till att arbeta som tex i Pelze München

. Målgruppen bestod av såväl assistansanvändare, personliga assistenter och anhöriga, som myndigheter, politiker och inte minst arbetsgivare.

personlig assistans i uppsala

Projektet har resulterat i en hemsida (www.arbetamedassistans.se) där mer information om bland annat regelverk och andra typer av stöd som finns för personer med funktionsnedsättning i arbetslivet finns. Projektet tog även fram en bok som bygger på djupintervjuer med assistansberättigade personer som arbetar på den reguljära arbetsmarknaden. Denna bok är www.horapparat.com/
www.horapparater.com/ av inspirerande karaktär och innehåller förutom erfarenheter från de intervjuade personerna även konkreta tips till såväl assistansberättigade som arbetsgivare. Boken kan du beställa från IfAs kansli.

Regeringens proposition 1992/93:159 Stöd och service till vissa http://www.palskrage.se/
http://www.aderbracksoperation.se/
http://www.skönhetsoperationer.com/ funktionshindrade

Förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp